små idéer...
Meja den lilla donnan har sina små idéer! Hon har ju varit den av syskonen som hittills visat minst trots, lättsam och medgörlig för det mesta! Men nu har hon börjat testa på sitt eget lilla vis!
Det var i samband med att hon fyllde 3 som hon började försöka sig på att säga emot, men hon gav sig rätt snabbt... nu när hon började dagis har det blivit lite värre, hon säger emot och ger sig verkligen inte, riktigt bestämd! Men ändå på ett vis inom sina gränser... Det roliga med det hela är att hon även testar personalen på dagis ordentligt!
Tror det var förra veckan som hon vägrade gå ut för hon ville inte ha galonisar på sig, hon skulle ha overallen! En av personalen, fröken P försökte med allt för att hon skulle klä på sig men hon vägrade och då sa fröken åt henne att hon fick sitta där själv och klä sig själv för nu kunde de andra barnen inte vänt längre!
Efter en stund kikade fröken P efter inne i hallen men ingen Meja syntes till... hon hade gått till lekrummet! Men där fick hon inte vara så hon blev satt i hallen igen, hon ville fortfarande inte klä på sig.
Efter ännu en stund hade hon åter igen gått till lekrummet, men denna gång hade hon varit in till köket där en annan fröken K skulle duka till lunchen, Meja hade blivit tillsagd att gå till hallen men hon hade smitit och lekt!
Den första fröken P gick och hämtade henne, men nu brast det för Meja som hållit sig lugn hittills, hon exploderade och blev tokförbannad! Hon skrek och vrålade, fröken P satt med henne i knät och hon ålade sig och skrek, fröken P ville inte hålla fast henne så hon lade henne i sitt knä och släppte, en annan fröken L kom in och frågade vad som hänt...
Efter en liten stund så gled hon efter allt åkande ner på golvet och tvärt blev hon tyst... minns inte om hon hann ut den gången, men jag tror att humöret vände och de kunde gå ut en liten stund i alla fall!?
Igår hände det igen! men den här gången var det inte galonisarna utan hon ville helt enkelt inte gå ut! Även denna gång blev hon rosenrasande, skrek och vrålade men var samtidigt hjälpsam när fröken P ändå klädde på henne, stretade inte emot alls som jag förstod det!
Väl ute så ställde hon sig på bron och drog ner mössan över ögonen och där stod hon och tjurade under hela tiden de var ute! Kikade fram under mössan då och då bara för att kolla läget!
När de sen gick in för att äta lunch var allt som bortblåst, hon var glad dom vanligt! Ända tills de satte sig vid bordet och fröken P puttade in hennes stol så att hon inte skulle sitta så långt ifrån bordet... då brast det igen, hon blev jätte ledsen, tårarna bara sprutade och hon kastade sig om halsen på fröken P och hon bad om ursäkt flera gånger om!!!!
Fröken svarade med att hon inte alls behövde be om ursäkt, hon hade ju inte gjort något... visst hon hade varit arg men hon hade ju inte sparkats och slagits som andra barn kanske skulle ha gjort och hon var ju inte heller arg på fröken utan arg på att hon var tvungen att gå ut! Fröken P tröstade henne och talade om att det inte var någon fara och så kunde de äta lunch tillsammans.
När vi var hemma och hon satt vid köksbordet innan middagen så frågade jag varför hon hade varit arg på dagis idag igen? Då blev hon jätte brydd över att jag visste om det! jag talade om att fröknarna berättar allt som händer på dagis för mig så att jag ska veta! Tror Meja sa "Men, visste du det igen!"
Förklaringen var att denna fröken P var ful och lite svart i ansiktet!!! Inget av det stämmer men det var ju så roligt! Så roligt att jag senare var tvungen att ringa P och berätta detta för henne!! Fröken P berättade då att hon verkligen tycker att Meja är den mest speciella unge som hon har träffat på väldigt länge, men i positiv bemärkelse!
I morse ville hon inte gå till dagis, bara på grund av att denna fröken P kanske skulle vara där... men vi gick såklart ändå! Hon gillade bara den andra fröken K!
När vi väl kom på daigs så talade jag om detta för den andra fröken K och jag sa att någon annan kanske kunde ta konflikten om det blev någon mer, så att det slipper bli samma fröken som "blir arg"...
Sen kom den första fröken P och gick, Meja hoppade upp i hennes famn på en gång och kramades så så farligt var det nog inte, hon ville säkert bara försöka testa mig också!!!
Det var i samband med att hon fyllde 3 som hon började försöka sig på att säga emot, men hon gav sig rätt snabbt... nu när hon började dagis har det blivit lite värre, hon säger emot och ger sig verkligen inte, riktigt bestämd! Men ändå på ett vis inom sina gränser... Det roliga med det hela är att hon även testar personalen på dagis ordentligt!
Tror det var förra veckan som hon vägrade gå ut för hon ville inte ha galonisar på sig, hon skulle ha overallen! En av personalen, fröken P försökte med allt för att hon skulle klä på sig men hon vägrade och då sa fröken åt henne att hon fick sitta där själv och klä sig själv för nu kunde de andra barnen inte vänt längre!
Efter en stund kikade fröken P efter inne i hallen men ingen Meja syntes till... hon hade gått till lekrummet! Men där fick hon inte vara så hon blev satt i hallen igen, hon ville fortfarande inte klä på sig.
Efter ännu en stund hade hon åter igen gått till lekrummet, men denna gång hade hon varit in till köket där en annan fröken K skulle duka till lunchen, Meja hade blivit tillsagd att gå till hallen men hon hade smitit och lekt!
Den första fröken P gick och hämtade henne, men nu brast det för Meja som hållit sig lugn hittills, hon exploderade och blev tokförbannad! Hon skrek och vrålade, fröken P satt med henne i knät och hon ålade sig och skrek, fröken P ville inte hålla fast henne så hon lade henne i sitt knä och släppte, en annan fröken L kom in och frågade vad som hänt...
Efter en liten stund så gled hon efter allt åkande ner på golvet och tvärt blev hon tyst... minns inte om hon hann ut den gången, men jag tror att humöret vände och de kunde gå ut en liten stund i alla fall!?
Igår hände det igen! men den här gången var det inte galonisarna utan hon ville helt enkelt inte gå ut! Även denna gång blev hon rosenrasande, skrek och vrålade men var samtidigt hjälpsam när fröken P ändå klädde på henne, stretade inte emot alls som jag förstod det!
Väl ute så ställde hon sig på bron och drog ner mössan över ögonen och där stod hon och tjurade under hela tiden de var ute! Kikade fram under mössan då och då bara för att kolla läget!
När de sen gick in för att äta lunch var allt som bortblåst, hon var glad dom vanligt! Ända tills de satte sig vid bordet och fröken P puttade in hennes stol så att hon inte skulle sitta så långt ifrån bordet... då brast det igen, hon blev jätte ledsen, tårarna bara sprutade och hon kastade sig om halsen på fröken P och hon bad om ursäkt flera gånger om!!!!
Fröken svarade med att hon inte alls behövde be om ursäkt, hon hade ju inte gjort något... visst hon hade varit arg men hon hade ju inte sparkats och slagits som andra barn kanske skulle ha gjort och hon var ju inte heller arg på fröken utan arg på att hon var tvungen att gå ut! Fröken P tröstade henne och talade om att det inte var någon fara och så kunde de äta lunch tillsammans.
När vi var hemma och hon satt vid köksbordet innan middagen så frågade jag varför hon hade varit arg på dagis idag igen? Då blev hon jätte brydd över att jag visste om det! jag talade om att fröknarna berättar allt som händer på dagis för mig så att jag ska veta! Tror Meja sa "Men, visste du det igen!"
Förklaringen var att denna fröken P var ful och lite svart i ansiktet!!! Inget av det stämmer men det var ju så roligt! Så roligt att jag senare var tvungen att ringa P och berätta detta för henne!! Fröken P berättade då att hon verkligen tycker att Meja är den mest speciella unge som hon har träffat på väldigt länge, men i positiv bemärkelse!
I morse ville hon inte gå till dagis, bara på grund av att denna fröken P kanske skulle vara där... men vi gick såklart ändå! Hon gillade bara den andra fröken K!
När vi väl kom på daigs så talade jag om detta för den andra fröken K och jag sa att någon annan kanske kunde ta konflikten om det blev någon mer, så att det slipper bli samma fröken som "blir arg"...
Sen kom den första fröken P och gick, Meja hoppade upp i hennes famn på en gång och kramades så så farligt var det nog inte, hon ville säkert bara försöka testa mig också!!!
Min älskade lilla Meja!!!
Kommentarer
Postat av: millan
Lilla goa Meja tjejen. Temperament den lilla damen har. Men allt ska väll testas.
Själv gick jag hem från lekis och anklagade en på lekis att h*n hade slagit mig i magen. Den stackaren erkände fast inget hänt.
Hoppas att det blir bättre på dagis och att Meja ser allt det roliga man kan hitta på.
Kram kram
Postat av: Kimsan
Hon testar det mesta nu märker jag... bara att vara hård och stå fast vi vad man sagt och inte ge sig!!!
Jag minns att mamma och pappa berättade en gång då jag var liten och lekte i sandlådan, det kom ett annat barn och vi lekte. Det andra barnet hade en klubba som jag INTE fick smaka och då tog jag klubban och stoppade den i sanden!!!
Kram kram
Trackback
