Mamman och de 12 trollungarna

Theo är ju 7 månader om några dagar och det var dags att ringa min fina vän Imma och se ifall hon kunde fixa ett fint örhänge även till honom. Hon var hemma och vi fick komma direkt. 

Theo var så otroligt duktig, protesterade ingenting trots att jag höll i huvudet och när pistolen small sa han inte ett knyst!

Han vred på huvudet, såg lite frågande på Imma och sen gav han henne världens smile!

Snacka om att vi tappade hakan! De andra har ju faktiskt blivit ledsna om än väldigt kort stund men det här var ju otroligt!!! Pistolen smäller ju ganska högt också så de brukar ju i alla fall sprätta med i h bli lite rädda!

Vi bara gapade och började sen skratta av förvåning :). 

Så här nöjd och glad var han när vi efter det väldigt korta besöket kom till bilen. 

Med sin fina guldpärla i örat :). 

Varför vi hade så bråttom berodde på att vi var tvugna att passa Mejas tid hos tandläkaren kl 11.20.

Vi hann, blev dock 10 minuter sen men det hade jag ringt om. 

Medan Göran och Meja gick till tandläkaren för att dra en tand (Mejas högra övre hörntand) så gick jag med Towe, Ninni och Theo till BVC för att väga vår bebis som börjar bli stor. 

8095g vägde han, längd vet jag inte då jag var själv (lunchtid) och kunde inte mäta. 

Har förresten äntligen bytt ut Theos kläder mot stl 74 nu också (igår) så nu slipper han för korta ärmar ;). 

Nu ska jag sova. God natt ❤️