Ved, ved, ved...
Bland det tråkigaste vi gör på året, det är veden! Men med tanke på vad man spar pengar i jämförelse om vi skulle värma huset med el så är det helt klart värt det. Även om det kan vara svårt för barnen att förstå.
Alla andra barns förtjusning var obefintlig då de vet att den ska in i vedboden och den går ju inte av sig själv...
Så skönt och barnen ska få värsta glasskalaset som belöning. De två äldsta ska även få en extra belöning då de hjälpte till mest, Meja var tyvärr för lat och tjurig, annars hade hon också kunnat få vara med.
I tisdags (5 dagar sen) kom veden, Theo jublade, inte för veden men för lastbilen som tippade av den.
Alla andra barns förtjusning var obefintlig då de vet att den ska in i vedboden och den går ju inte av sig själv...
Pappan jobbade både tisdag och onsdag men bad att vi kanske kunde börja lite smått.
Dagen då veden ska in börjar alltid med gnäll och så fortsätter det tills drygt hälften är borta och sen går det oftast undan och när det är klart så infinner sig en stor lättnad.
Ändå så har vi nu i två år köpt färdigkapad ved, alla övriga 9 år har vi köpt stockar som vi fått kapa och klyva själva och det har tagit 1-3 dagar.
När den jobbiga onsdagen äntligen var slut så såg det ut så här:
Så skönt och barnen ska få värsta glasskalaset som belöning. De två äldsta ska även få en extra belöning då de hjälpte till mest, Meja var tyvärr för lat och tjurig, annars hade hon också kunnat få vara med.
Kommentarer
Trackback
