Lägesrapport/sammanfattning av livet i fam. Meyer!

Denna vecka är inte som vanligt, Göran har börjat praktik vilket innebär att han är borta mån-fre mellan 07.00-17.00! Det är ju så klart lite ovant att vara helt själv med barnen men det är ju inga problem, bara att man måste vänja sig och orientera sig lite och göra små justeringar i rutinerna :). Jag kliver upp lite extra tidigt och börjar med gröten för att han också ska hinna äta med oss innan han måste iväg, tur praktiken är här i byn så han bara behöver åka 5-10 min innan han börjar :).
 
Idag var det fotografering både på förskolan och skolan, i vanliga fall brukar vi ta syskonkort samt porträtt även på de som inte går på skola och dagis, men i år skippade vi det... anledningen är;
 
Största anledningen är att vi blev så besvikna förra året, de använder sig av "blue screen" vilket innebär att de fotar mot en grön eller blå bakgrund, "klipper" sedan ut motivet så att vi sen kan välja bakgrund själva... bara det är det var så dåligt klippt att det var gröna linjer i kanterna så det såg verkligen klippt och klistrat ut!
Vi tänker ta porträttbilder i samband med kommande familjefoto i stället :)
 
Nästa anledning var nog att de skulle starta så tidigt och det kändes en aning bökigt att befinna sig på förskolan 8.15 med alla barn klara för fotografering och inte veta hur länge man får vänta på syskonkort och porträttbilder på syskon, om man ens skulle få ta det? det visste inte personalen något om riktigt då hela fotograferingen blivit hopslagen med skolans och skulle hållas i gympasalen.
 
Så istället så såg jag till att leverera de som skulle på skola och förskola strax innan 08.00, för att vara i god tid för en gångs skull! Och sen åkte vi andra 4 hem och bakade bullar :).
 
Kan säga att dagen har känts rätt lång då jag klev upp innan 06.00, ställde klockan på 05.30 men låg kvar ca 15 minuter. 
 
Vardag och rutiner börjar komma igång rätt bra efter skolstart och allt men det har varit rätt mycket att stå i sista tiden med läkarbesök och kontroller med barnen, vaccinationer och annat.
En till som börjat skolan så nu ska man hålla koll på 3 scheman och hålla ordning på bad, gympa och utflykter, tur barnen själva är väldigt duktiga på att hålla reda på sånt, värre är det med läxorna, där får man påminna och tjata en smula ;).
 
Theo han är fortfarande en lugn och nöjd bebis som äter, sover, är vaken lite då och då, gnäller lite om han vill ha en ny blöja eller mat och så sover han igen :), han älskar att åka bil!
 
Ninni är i sitt esse, ska vara med överallt, pilla på allt, göra lika som alla andra och testar gränser hela tiden! men det är ju precis som det ska vara.
 
Towe matstrejkar en aning just nu, idag skippade hon frukosten, åt bara mjölken precis som hon gjort senaste tiden, ibland får hon i sig någon sked gröt också... Lunchen petad hon bara i då jag blandat ärter och majs i pytten, fick i sig några bitar potatis och skinka/korv...
Två bullar och ett glas mjölk till mellis slank ner utan problem däremot men sen petade hon mest i middagen och åt bara såsen som bestod av yoghurt och gurka... Vällingen till kvällen sa slurp som vanligt.
Det märks att hon är lite hungrig emellanåt, då frågar om efter välling men det kan man ju inte få bara för att man inte äter mat som hon i vanliga fall äter... Vi talar om för henne att hon kommer att bli hungrig om hon inte äter och hon måste ju lära sig någon gång! kan låta hårt och elakt men skulle det vara så att vi ser att hon inte får i sig något alla så skulle vi såklart göra annorlunda!
Förutom maten så testar hon gränser hon också men är för det mesta ganska lugn om ingen retas med henne, hon tillsammans med Hilma och Melvin kan krocka rätt rejält ibland, det slutar (innan det ens börjat!) med att alla tre bara står och skriker åt varandra, någon som får en hörvel och någon som gråter (suck...)
Just det där med att bara skrika rakt ut i protest MÅSTE vi får bukt med för Ninni börjar ta efter och sen det där med att göra illas måste också bort.
 
Hilma då, hon har mognat en del och agerar mer förstående, ställer frågor, undrar mycket över hur saker fungerar och är mer medveten om allt som händer runtomkring, hon reflekterar mer. Men sen så slår hon sig gärna ihop med Towe och hittar på lite sattyg som de sen skyller på varandra, Melvin får också vara med på ett hörn ibland och då skyller även han ifrån sig... så man kan säga att Hilma och så testar en del, särskilt sanningen just nu då ;).
 
Melvin är sitt goa glada jag i in egen lilla värld som vanligt, såklart med en hel del inslag av utbrott som dyker upp lika oväntat som de går över och man vet aldrig när... Tar många gånger ut besvikelsen eller ilskan i förskott och då kan det bli lite fel när han antar saker i stället för att lyssna på vad man egentligen menar eller säger...
Han vill gärna vara där vi andra är men ändå vara med sig själv fast i vår närvaro.
han gillar att retas med sina syskon men avskyr verkligen när de gör det samma mot honom!!!
 
Sen är det ju det här med att fylla 6 år och börja skolan... Meja som varit världens lugnaste ( i jämförelse med de andra) har förvandlats till en liten minibitch som dyker upp lite då och då, testar och tar för sig! hade det varit någon av de andra så hade jag inte reagerat, men när någon som varit så lugn och lätt att ha att göra med förvandlas och börjar protestera, synas och höras (så som de andra gör dagligen) ja då blir man lite smått förvånad och kanske en smula chockad!? men vet som inte hur man ska tackla det och hur man ska reagera... men det löser sig med tiden, gamla goa Meja finns ju också kvar såklart <3.
 
Jonna övar just nu på att försöka lära sig att man kan få konsekvenser av sitt agerande och handlande, att man ska tänka efter innan och att det inte bara räcker med ett "förlåt jag glömde" alla ggr...
Hon är fortfarande en ganska stor liten egoist som främst tänker på sig själv och sin egen vinning... förutom när det gäller kompisar, då vill hon gärna glädja dem med att göra som de vill, leka det som de vill osv... även där måste hon lära sig att tänka efter själv och inte bara säga "men hon/han ville ju det", hon själv vet ju ändå innerst inne vad som är lägligt och rimligt egentligen...
Men hon utvecklas och mognar också sakta men säkert, försöker ta mer ansvar och hjälper till mer och försöker göra sånt som inte alltid är till sin egen fördel och det är skoj att se även om det inte alltid fungerar hela vägen alla gånger :) när det inte blir som hon tänkt och tålamodet plötsligt bara är spårlöst borta!
 
Casper har det inte så lätt med sig själv, mycket som händer runtomkring och inuti, många känslor och tankar som snurrar, en liten kamp mellan vad han vill och vad han borde... Vill för väl ibland och då blir det bara fel... tror detta kallas början på någon form av pubertet :)... Vill vara uppe länge på kvällarna fastän han vet att han lir trött och grinig dagen därpå, men det försöker han ignorera... tar för sig och tror att han ska ha visst mycket fördelar och kan göra lite som han vill bara för att han är äldre än syskonen... tar saker för givet och slarvar i tänket... inte lätt för en liten pojke som börjar bli stor!
För övrigt så hjälper han till mycket här hemma, han har fattat det där med att det går fortare om man hjälps åt och det kan i sin tur vara till hans fördel.
Han byter blöjor, fixar välling, plockar, tar reda på sin tvätt, håller ordning på sitt rum (har han alltid gjort iofs.) men har för mycket dator på hjärnan för min smak... men det är väl en sån period nu på hösten då det kanske inte finns så mycket annat lockande att pyssla med efter skolan och läxor... finns inte så mycket tid över alls egentligen...
 
Mamman då!? Jo hon har ett litet kaos i hjärnan som vanligt men kanske lite ännu mer... planerar, funderar, drömmer, hoppas och tror... Vill mycket men tiden räcker inte riktigt till och då får man prioritera :). Blir rastlös när det händer för lite och lite lätt stressad om det blir för mycket... vill ha kontroll och planera, ha ordning i kaoset och komma ihåg vad som ska göras och när... Vill vara perfekt och känna sig tillräcklig, har fastnat i en period när jag är fixerad över kroppen (som oftast ungefär så här långt efter förlossningen) vill bli smal, gå ner i vikt fastän magen gått ihop bra och jag redan tappat nästan alla gravidkilon! Blir frustrerad och irriterad på mig själv när jag vet att det är mitt 8:e barn (!!!) jag fött och det har endast gått 7 veckor så det är helt ok! Antar att det som ligger bakom är mitt dåliga samvete över att jag vill tappa vikt och bli fit som en del andra mammor blir men kan inte låta bli att frossa i både mat och godsaker ;P... vet också att jag inte ska "banta" när ja ammar men borde låta bli sötsaker osv... ja vilket svammel det blev... ACCEPTERA och ha TÅLAMOD! Måste ÖVA på det :D. Varför kan jag inte bara vara glad över det jag har, den jag är och hur jag ser ut!? PRESTATIONSÅNGEST!!!
 
Förutom det så känner jag sug efter att få ordning och reda på allt, få alla pusselbitar på plats, finna lugnet, få pyssla och baka utan att ha saker som jag grubblar över... men den tiden kommer den också, så småningom :).
 
Pappan han har "stalkers" i form av arbetsförmedlingen ;P och har som sagt nu börjat praktik som sagt, söker jobb, Fick samtal om ev jobb idag, typiskt då han precis inlett praktik! Men så är det alltid...
Väntar lite smått på tid för op (litet ingrepp i hjärtat), ja... eg vet jag inte så mycket av vad som rör sig i den mannens huvud :)... han är lika oförutsägbar ibland som jag är när hormonerna svajar som värst ;P.
 
Nä nu har klockan tickat iväg men jag fick i alla fall ihop några rader med svammel som jag hoppas är läsbart i alla fall :)... nu ska här sovas så jag orkar vara en pigg och fräsch mamma i morgon (mohahaha vilket skämt!)... veckorna går fort och snart är det helg igen... så har jag tänkt att vi ska gå igenom vinterns kläder så jag kan bocka av en punkt som gör att jag kommer närmare den ro som jag eftersträvar.
 
Puss puss och sov gott!
 
 

Kommentarer
Postat av: Moffa/Pappa

Älskade barn... Förstår att det kan vara rotigt ibland, stressig och den där prestationsångesten känner man ju igen... men jag blev faktiskt lite full i skratt hjärtat, du har lite att stå i om du med 8 barn ska få nått som liknar ro... det är 8 bekymmer, 8 att hålla reda på, det är 8 viljor som drar åt helt olika håll, det är 8 små liv som ska formas och hållas under vingarna på... Med allt det där gör ni ett veritabelt och fullständigt bra jobb, jag skulle INTE fixa det kan jag säga.. inte en chans!

Ro är överskattat, du lär ju ha dom här 8 och sedan ska du se på fan när dom börjar föröka sig och alla barnbarnen också blir nått som fyller hjärnan med oro och glädje om vartannat! Med det sagt så är ag glad och känner inte speciellt mycket oro varken för dig eller dina syskon eller era barn, det ska väl vara en av er då, men hon hittar säkert rätt en dag hon också!

Älskar er alla mer än jag har ordförråd att säga men det tror jag redan du har koll på

Puss & Kram

2013-09-20 @ 12:46:45
URL: http://patetiskabloggen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus