Resan till Ume!

Vi påbörjade resan mot Umeå vid 06.30 på morgonen tisdag den 18 februari.
 
Måndagen var lite lagom hektisk med packande och lämning av barn, samt att pappa kom förbi där på eftermiddagen precis när jag skulle till Svensta och lämna Towe och Meja som skulle vara hos momma.
Melvin och Hilma åkte till Hogdal redan på söndag kväll och skulle sova hos Görans mormor. Resterande, dvs Casper, Jonna och Ninni skulle vara hos farmor och de lämnades av sist av alla, lite vemodigt då Ninni hade ganska hög feber...
Theo hade vi med oss.
 
När jag lämnade av barnen i Svensta så hämtade jag även upp Mikaela som vill hänga med till Umeå för att göra en snabbvisit hos några vänner.
 
På väg ut ur byn, näst intill bar väg...
 
Närmare Ånge så snöade det ganska ordentligt... snön kom även här i Rätan lite senare...
 
Intar högakustenbron...
 
Älsklingen i sitt lurviga skägg ♥
 
Vi var framme i Umeå ganska precis 11.30, vi parkerade utanför patienthotellet och satt kvar i bilen en stund, matade Theo och funderade på om vi skulle vänta i bilen tills klockan blev 14.00 då Göran hade tid eller gå in tidigare?
Vi gick in tidigare!
 
I väntrummet som låg i samma rum som matsalen hade vi utsikt, här ser vi bl.a. helikopterplattan...
 
Ganska dålig planering och jobbigt för Göran att sitta i väntrummet mitt i lunchtid då han inte fått äta något sen 07.00 på morgonen. Vi hade frukosten med oss i bilen.
 
Vi var ju som sagt lite tidigare men han fick komma in och ta prover och blev också inskrivbeen redan vid 13.00... sen satt vi med honom och väntade tills klockan blev 15.15, då var det dags att gå och duscha inför operationen.
 
Kanske ska förklara vad det var för operation han gjorde också!? Ett hål i hjärtat som orsakade rundgång med kraftiga hjärtklappningar som följd, skulle lagas. Detta gjordes med en sorts laser vad jag förstår och vägen in i hjärtat togs via ljumsken.
Operationen beräknades ta 2-3 timmar...
 
Jag, Mikaela och Theo gick till hotellet och tog en sanabb titt på hotellrummet samt några tuggor av smörgåsen som var kvar, sen gav vi oss ner på stan.
 
 
 
 
 
Mycket fint var det måste jag säga och duscha hade de med :), var inte så säker på det då det inte stod på hemsidan.
 
Nere på stan gick vi i några affärer, jag köpte lite naturgodis samt en yoghurt. Var egentligen på jakt efter något att äta, klockan var ju typ 16.00 och jag hade inte ätit annat än några tuggor smörgås efter 07.00!
Det slutade med hämtmat i form av buffé på Kinarestaurang, som för övrigt hann bli kall under promenaden hem... men det var gott ändå.
 
Detta mästerverk fanns på torget...
 
Jag och Mikaela på gångvägen/bron över trafiken.
 
Vi skrattade nästan ihjäl oss åt tanken om man skulle hoppa fram och skrämma någon som cyklade ner mot stan! Men såklart var detta bara en tanke då handling mest troligt skulle få hemska konsekvenser! Men tänk minen på den som möter oss! 
Nej men allvarligt, många sitter nog och skakar på huvudet när jag skriver så men som sagt bara en tanke, endast!
 
 
Mikaela plockade upp Theo ur vagnen när vi kommit till hissen på hotellet, vi bodde i rum 630 på våning 6.
 
Utsikten genom fönstret.
 
Väl på rummet så sa Mikaela hej då och lämnade oss för att ta bussen till sina vänner. Theo lekte på en filt på golvet och jag sneglade på tv:n och åt av den mindre varma men ändå goda maten, jag var rätt så hungrig, klockan var nu 18.30 ca...
 
Jag och Theo fördrev tiden med en dusch, det var skönt efter några timmar på stan i blöta skor, dock inte kalla då de var äkte ull i dem. Shepherd är bra grejer!
 
Vid 20.00 tiden ringde Göran och meddelade att operationen var klar, den hade dragit ut på tiden och tagit 4 timmar, men det är ju bättre att det görs riktigt på en gång än att man avbryter.
Jag frågade ifall vi möjligtvis kunde få komma och hälsa på en stund, och det fick vi, var tvugna att fråga sköterskan först bara.
 
Orkade inte släpa vagnen så vi tog sjalen :)
 
När vi kom in på rummet låg han där vår älskling, raklång på sängen i bara skjortan och täcket, han fick inte lov att lyfta på huvudet första timman och inte gå på de tre första...
 
Vi pratade lite, ringde och hörde hur det var med barnen och sen var det äntligen dags för honom att få sitta efter att ha legat i dryga 5 timmar, och det bästa av allt var ju att han skulle få äta!!!
 
Jag och Theo sa godnatt och knatade tillbaka till hotellet där vi bäddade ner oss i sängen.
 
Theo somnade gott och denna natt fick han för ovanlighetens skull dela säng med sin mamma trots att vi hade liggdelen på vagnen som han kunnat lega i, den var bäddad med både kudde och täcke.
 
Jag ringde och pratade lite med mamma och sen Mikaela, tror jag pratade med Tina också en sväng.
Mikaela och jag bestämde som vi tidigare sagt att hon skulle komma till hotellet nästa morgon så skulle vi tillsammans gå till sjukhuset efter att vi checkat ut.
 
Vi sa godnatt ♥
 
Jag kan ju inte påstå att natten var den bästa då Theo var lite snorig och lite febrig tror jag, han vaknade minst 1 gång/timma och ville tutta, sen var sängen för hård också så jag längtade faktiskt hem till vår säng.
Frukosten däremot klagade jag inte på.
 
Mums!
 
Egentligen skulle jag ju vänta på Mikaela men hon kom ju aldrig så vid 08.30 hade jag packat ihop och vi lämnade rummet, checkade ut och åt frukost innan vi sen traskade över till sjukhuset.
 
Göran var så gott som klar när vi kom, satt bara och väntade på att få nålarna i arm,en bortplockade och få träffa läkaren för utskrivning.
Klockan 9.30 var vi redo att åka men det fattades något/någon... Mikaela hade vi inte sett skymten av och hon svarade inte när vi ringde heller...
Det var ganska nära att hon blev kvar i Umeå... Hon har sin pappa att tacka, han ringde och telefonterrade henne under tiden vi var på apoteket och tullslut vaknade hon och svarade. Varpå hennes far sa "Hur känns det att ha blivit kvar i Umeå då!?" Mikaela kastade på luren i panik och ringde upp mig och vi gick med på att hämta upp henne innan hemfärd...
 
Detta kanske låter elakt men denna lilla gulliga männsika vid namn Mikaela som är min kusin, är ganska dålig på att passa tider och är alltid ute i sista minut så någon gång måste hon ju få lära sig sin läxa! Och det går ju faktiskt bussar ;P
 
Högakustenbron på väg hem!
 
Vi stannade i Ö-vik för en bit mat och sen fortsatte vi hem, med ett litet stopp på Biltema samt en parkeringsficka för att ge Theo lite tutte.
 
Vi var hemma strax efter 17.00, då packade vi ur bilen, gick in för att elda innan vi hämtade hem de barn som sovit hos farmor, resterande 4 hämtade vi hem på torsdag förmiddag.
 
En resa med ett avbrott i vardagen, jobbigare än jag trodde att vara ifrån barnen, tror det mest var för att de var så utspridda och inte var hemma. Ninni var det lite extra synd om då hon hade väldigt hög feber natten mellan måndag och tisdag och hela tisdagen, åt nästan inget och var ledsen... Men jag tröstar mig med att hon ändå inte var missnöjd över att vara hos farmor, hon saknade inte oss och hon hade inte varit friskare om vi varit hemma och det hade absolut inte varit bättre att ha henne med.
 
Nu är vi som sagt hemma igen och livet flyter på som vanligt, alla är så gott som friska och det är fullt ös. I morgon är helgen slut och det är en vecka till i skolan innan em vecka med lov väntar.
 
Nu ska jag sova... puss å godnatt!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus