Mänskligt nätverk...

Ibland (ganska ofta periodvis) önskar jag att mitt (vårt) mänskliga nätverk vore lite större, att vi hade fler människor omkring oss som kan och vill ställa upp och tillbringa tid med oss, någon som finns nära. 
Jag har egentligen inga mor och far föräldrar på min sida och knappt Göran heller och sen är det ju så att de flesta har ju sitt och allt bli lätt så komplicerat. 

Jag är så avundsjuk på mina vänner som har överflöd av nära och kära som gör nästan vad som helst för att finnas med.  
Jag har ju mina mostrar i Sthlm som faktiskt bryr sig mycket om barnen och passar på att umgås så mycket som möjligt när de väl hälsar på men även sitter och åker tåg i flera timmar för att möta upp och ta med sig barnen 2 och 2 hem till sig så de får hälsa på och rå om varandra. Och det är så roligt att höra dem prata om sina fina minnen och till och med Theo har börjat prata om att han vill ner till huset och hälsa på Gittan ❤️. 
Barnens farmor bor iofs här i byn men hon hälsar på ofta, ibland när hon har rast från jobbet, hon tar med sig barnen ibland när hon har ärenden i Svenstavik eller på annat håll. Shoppar med dem när de fyller år (istället för presenter) osv, hon är nog en stor trygghet för våra barn. ❤️

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta men det tänker jag inte göra, ville bara ventilera lite känslor. 

Barnen sover sen några timmar, Göran är trött och sliten och har somnat på soffan, min älskade man och bästa vän ❤️. 
Jag har haft fullt upp hela dagen, städat och bytt sängkläder, lagat mat, bytt blöjor, ammat mm, och sist men inte minst städat badrummet och tagit en välbehövlig dusch. 
Nu har jag ätit 3 hårdbrödsmörgåsar med överdrivet mycket makrill på och druckit varm oboy och det är dags att sova. Inte för att jag egentligen har lust men om jag ska kunna vara en någorlunda glad mamma i morgon så behövs det nog. 

Är så glad över min fina man och våra fina barn, vi driver nog varandra till vansinne då och då men vi finns alltid här för varandra och vi älskar varandra villkorslöst ❤️. 



Kommentarer
Postat av: Madde / ⭐️ Livet som mamma, lärare och doula i Dalarna ⭐️

Jag har aldrig haft ett stort kontaktnät runt mig. Mindre blev det när min pappa dog när jag var 9. Tror att jag kände mig ganska sviken på alla som då bröt med oss (mig och mina 2 yngre syskon). Jag förlorade även min bror (äldre bror med samma pappa, men inte samma mamma) när pappa dog. Jag kände att jag förstår hur du tänker. ❤️

Svar: Men fy va hemskt ❤️. Min mamma och pappa lever dock men prioriterar annat i livet + att de har egna "problem". Tack för din omtanke 💕
Kim Meyer

2016-06-15 @ 06:34:31
URL: http://www.saramadeleine.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
PokerCasinoBonus