Mamman och de 12 trollungarna

Jag har ju inte varit så aktiv här och har därmed inte skrivit så mycket om Louie, inte så specifikt om de andra barnen heller men de är ju inte i samma snabba utvecklingsfas heller som han är... den ljuva och underbara bebistiden går ju så fort!

 

Men i alla fall så går allt bara bra med honom, han sköter sig precis som en bebis ska göra och ganska likt hur våra andra bebisar har varit, lugna och snälla bara de får vara mätta, ha en torr och ren blöja och slipper ont i magen.

Just ont i magen får de ju ibland men det hör ju till med lite magknip då och då och speciellt om de är i en period då de inte bajsar varje dag och en just sån period har Louie haft nu i några veckor men det skrev jag nog om tidigare... hans bajs blev oranget... lite knip i magen har han haft men inget så han varit ledsen och otröstlig, han har bara velat ha lite mer närhet.

Nu senaste dagarna har det ändrats och han har fått en väldig fart på sin mage och bajsat flera, flera gånger om dagen och magen känns helt mjuk.

 

Han växer och ligger över kurvan på vikten men det är ju bara bra med lite hull ifall de blir sjuka och apropå det så är det snart dags för 3 månaders vaccin... vaccin är ju ett väldigt hett ämne nu och man får passa sig för sina åsikter...

Vi har i alla fall vaccinerat alla våra barn med detta basvaccin som man får på bvc vid 3, 5 och 12 månader följt av 18 månaders vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund men vi har inte tagit svininfluensavaccinet och kommer inte låta våra flickor ta gardasil mot livmoderhalscanser.

När det nu gäller Louie så har vi ett litet problem då de lagt till vaccin mot hepatit B i basvaccinet och det går inte att få tag på utan förrän vid årsskiftet... att erbjuda vaccin för hepatit B till bebisar har kommit de senaste åren men då har man kunnat välja och vi valde bort det för både Theo och Lilly, vet inte ens om vi blev erbjudna med Theo? minns inte... men i alla fall så måste vi nu ta ställning gällande Louie...

Jag har läst på lite men inte överdrivet men ändå så säger magkänslan att vi inte vill ha med hepatit B, så vad gör vi då? väntar? Att vänta tills han är 1 år är tydligen inget problem men ska prata med bvc hur man går tillväga då, om det ändå blir 3 sprutor och om det krockar med 18 månaders vaccinet?

Återkommer om det...

 

Jag har burit honom ganska mycket i sjal, inte alls mycket hemma men när vi varit i stan och om jag gått till kyrkis eller när vi var på gudstjänst i kyrkan nu i påsk, Casper ska konfirmera sig och behöver visst många gudstjänster i bagaget och jag tycker det är mysigt så jag följer gärna med.

Han trivs i sjalen och somnar nästan direkt och sover sååå gott och länge.

 

Har inte haft honom så mycket på mage och medvetet haft "magträning" för att han ska bli stark i nacken utan han ligger ofta på mitt bröst och då tränar han ju också och är faktikst ganska så stark redan tycker jag.

 

Har inte heller tagit in babygymmet men ska göra det så han kan ligga där under och kika på alla förgglada grejer och så småningom börja försöka ta dem, längtar efter att få se hans koncentrerade miner när han kommer att ligga där och fäkta med sina små armar <3

 

Angående hans ögon så tror jag att jag nu vågar säga att de är och kommer att förbli bruna! Det kan ju så lätt ändras det där, han är inte lika tydlig som Jonna och Lilly men han är absolut inte blå så som de andra varit utan brun. Hans ögonfransar har också börjat växa med fart, kommer säkert bli lika långa och fina som sina syskons <3

 

Det ska bli så spännande och roligt att få se dig växa upp vår 10:e lille skatt! Vi kommer garanterat ha våra stunder då vi är arga och du är ledsen men däremellan en massa glada, fina, mysiga och helt underbara stunder tillsammans. Du är så älskad, av både mamma, pappa och syskon, vi älskar dig precsi som dina syskon, helt otroligt så mycket kärlek man kan känna och den blir bara starkare med tiden<3

VI ÄLSKAR DIG!

Nu är det ju som så att det blev ett långre uppehåll på skrivande (IGEN) än vad jag hade tänkt så vi får väl se vad jag minns...

 

Lördag; Göran jobbade 07-14 och sen 16-21, däremellan hämtade han Jonna, Melvin och Gittan i Ytterhogdal när de kom med bussen från Ljusdal.

Jag hade som jag skrev för en dryg vecka sen fullt upp denna dag, tvättade tills tvättkorgarna var tomma (!!!), det händer inte alls ofta och däremellan så avlöste det ena det andra, Theo var överallt och Ninni hon kör på med sitt trots/testande, Lilly är också överallt och sen ska ju Louie ha ny blöja och tutte lite då och då...

Det blev kväll, barnen och jag kikade på Melodifestivalen, Gittan lade sig tidigt då hon varit uppe sen tidigt, tidigt på morgonen för att inte försova sig och missa tåget.

 

Söndag; Göran jobbade denna dag också men bara 07.30-16.30, jag minns att jag var trött och mitt tålamod var inte alls det bästa och barnen de hängde efter Gittan hela tiden och frågade/pratade/pillade och ja de var mitt uppi HELA tiden och med barnen så menar jag fråmst Ninni, Towe och Hilma, även Theo stundvis.

Jag förstår ju att de är glada när hon kommer och hälsar på men de måste ju även få förstå att de kanske behöver backa ibland och så kanske hon inte säger till dem då hon tycker de träffas så sällan och då tycker ju speciellt Ninni att Gittan är den bästa som finns och mamma är bara elak och dum så henne tänker jag inte alls lyssna på, jag har ju Gittan! 

 

 Biff med potatis, brunsås, ärtor, stekt lök och lingonsylt åt vi till middag denna dag.

(Ber om ursäkt för julgardinerna som åkte ner två dagar senare ;P)

 

I alla fall så blev det så småningom kväll och barnen nattades och sen kunde jag och Gittan parkera oss i köket i några timmar för att prata och fika utan ett evigt tjatter i öronen ;P...

 

Dessa två tokar kom ner och häll oss sällskap och spexade lite när de åt kvällsfika.

Dette och Nåna har hängt ihop sen de var pyttesmå <3
 

Måndag; Skola igen för barnen och Gittan åkte med 11.40 bussen till stan, Hilma, Towe och Ninni badade minns jag och Lilly hon vägrade ta av sig kläderna efter att ha sovit i vagnen men mer minns jag nog inte från den dagen...

 

 

Tisdag; Det var den 15 mars och min tur att fylla år, hela 32 år fyllde jag och det firades bland annat med att vi åkte till stan när vi lämnat barnen på dagis, köpte presenter till Ninni som fyllde på söndagen och sen handlade vi lite god mat till middag. Vi köpte pepparbiff till oss större och så vanligt lövbiff till barnen och till det skulle vi ha potatis och grönsaker som rostades i ugnen och sen en god grönsallad. Vi hade även tänkt att köpa en tårta men det fanns ingen som passade så det bakade (färdig botten, enkelt och smidigt) Göran med några av barnen när vi kommit hem.

 

 

Susanne var förbi med blommor och fikabröd.

 

 

Onsdag; Var nog bara en mer eller mindre lugn dag hemma...

 

Torsdag; Vi åkte till stan igen, vajern till växellådan på opeln (stora bilen) hade kommit, vi passade även på att gå in på xxl, skulle köpa nya stövlar till barnen men det var så gott som slut i butiken så det får vi beställa istället. Hittade stövlar till Casper och Göran i alla fall och som ett pluss så var det 20% rabatt på allt denna dag.

 

 

 

På eftermiddagen gick Göran ut och bytte vajern, jag fick komma ut och hjälpa honom lite när han skulle sätta dit den nya, svårt att vara på flera ställen på samma gång. Skitig och fin blev jag om händerna ;P

 

 

Fredag; Louie hade inte bajsat på 3 dagar och var lite gnällig, eller svårt att somna och komma till ro, vaknade efter bara en stund och var lite missnöjd så tillslut knöt jag upp honom i sjalen och då sov han lugnt och lääänge.

 

 

Hade tänkt hinna baka denna dag men så blev det inte, hade säkert hunnit klämma in det någon stans men det känns så onödigt när jag kanske hinner nästa dag. Tror visst att jag denna dag hade skrivit ett "att göra" lapp och den betade vi av under dagen, allt utom två punkter hanns med och det ena var städa och det andra baka.

 

 

Skulle precis ta kort på Theo när jag får denna fina bildserie, han upptäcker att sin ena tånagel var lång och försökte lösa det på efter vis, stoppade honom och tog med honom tillbadrummet och saxen istället ;P

 

Tränar nacken lite

 

Systrar som också vill vara med på bild innan läggdags

 

Det finns inge ord <3

 

Efter middagen åkte Casper och Göran med insamlingen som var ÖVERFULL! De tog även en sväng till affären och köpte lite godis tills senare då vi skulle ha spelkväll med Jonna och Casper. Tony skulle också vara med men han hann somna innan var klara för att sätta oss, vi började vid 22.00 och slutade vid 01.00 tiden. Vi spelade Monopol och trivial, båda spelen köpte vi i tisdags då vi handlade presenter till Ninni.

 

Lilly satt nog stilla för att kunna få 3 toffsar i håret tidigade på förmiddagen 

 

Lördag; Just denna morgon började med ett Louie som ätit mycket under natten och fortfarande inte bajsat, kräktes ner hela vår säng! Eller hela kanske är att överdriva men han tömde magen och det blev så pass blött at vi fick tvätta både sängkläder, täcke, skyddsmadrass och madrasskydd. Louie behövde och fick äntligen sitt första bad, jag tog tillfället i akt och badade med honom och fick ganska snabbt sällskap av både Theo och Lilly. 

 

 

 

Jonna kom ner och hjälpte mig eftersom Göran var tvungen att gå ut och börja skotta bort all den tunga snön som kommit under natten. Sen fick vi besök av fam Nilsson, men det kom inte förrän på eftermiddagen då de stannade till på kalas i Brånan innan (Tina hade försenat kalas nr 3 för Astrid) så jag hann med att baka både chokladsnitt, mini-cupcukes och fudgebrownie/tryffelkaka innan de kom. Vi åt natchosgratänk till middag och sen kikade vi på Let´s dance med barnen innan vi avslutade med spelkväll, men sen var vi trötta! Jag och Göran tog fram och bäddade rent vår säng och sen kunde v krypa ner och sova, fast Louie vaknade ganska direkt så jag satt uppe med honom en stund och tuttade + att han faktiskt också äntligen bajsade efter4 dagars uppehåll så jag bytte även blöja på honom innan jag lade tillbaka honom i sängen och sen kröp ner igen bakom älsklingen och snusade honom i nacken.

 

Söndag; Kalas stod på schemat för det var ju Ninnis födelsedag!!! Och det var det ingen som missade för hon var ju som sagt rätt snabb med att tala om det för alla! Egentligen har jag inte så mycket att skriva om denna dag eftersom den finns i ett helt eget inlägg precis innan detta.

 

Det var allt... för denna gång...

Idag blev han 4 veckor vår lilla Louie, tiden går verkligen fort och han växer så det knakar! Men det sägs ju att man växer när man sover så där har vi förklaringen varför bebisar växer så fort och varför de behöver sova så mycket som de faktiskt (de flesta) gör.

 

Vi hade tid på bvc för mäta, väga och läkarkontroll idag, allt såg bra ut och han fick godkänt av läkaren.

Vågen visade 5450g (700g ökning på 2 veckor!!!) och han var ca 57cm lång, huvudet var knappt 39 cm i omkrets och han både log och pratade med syster Iris. 

Jag minns ärligt inte när de brukar börja med svarsleende att kommunicera med omvärlden men jag tycker att Louie då han gjort detta i minst en vecka redan, Iris svarade att man brukar säga att de ska kunna det när de är 6-8 veckor men det är så olika på olika barn såklart.

 

Vi åt lasagne till middag idag, skulla ha vart chili con carne men de åt barnen på skolan härom dagen så vi bytte mot en annan veckas-torsdags-middag...

 

Göran är med robert på bio nu ikväll, fick biljetter i julklapp och jag har lite svårt att kunna gpå på bio nu med Louie så det får vi ta igen när han blir äldre.

 

Casper hjälpte mig med barnen nu ikväll, utan att jag bad så fixade han pyjamas på lilly och såg till att leksaker städades upp ocg sen gick han ner i källaren och eldade <3. Jonna hjälpte också till lite när jag bad och Meja hjälpte mig med middagen tillsammans med Hilma. Duktiga och snälla barn jag har<3<3<3

 

Nu sover alla barnen här hemma, Casper gick över till Tony för en stund sen och ska sova där.

Louie somnade just i min famn, ska lägga ner honom snart och sen gå för att kika vem som skickade sms för en stund sen...?

 

puss å hej

bjuder på fot-bilden igen,,

 

 

 

 

 

Lilly hostade lite i onsdags kväll men inget just sen på natten och sen på torsdagen visade hon inget... men däreot på torsdag kväll fick både hon och Theo feber och sen kom hostan.

Idag har snoren runnit hela dagen och febern har suttit i, haft lite över 38 grader, Theo lite mindre och inte lika mycket hosta och snor heller.

 

Vet att Lilly har tänder på gång och sen igår har hennes två kindtänder i nederkäken spruckit fram genom tandköttet, upptäckte även att en liten tand kommit upp till hennes höger om de två tänderna i mitten fram, den måste ha kommit för några dagar sen bara. 

Säkert är hon lite extra sjuk pga tänderna men eftersom Theo också är sjuk så måste det ju vara lite baciller inblandade.

 

Nu ikväll har både Theo och Lilly vaknat, men mest Lilly, hon är både hostig och täppt i näsan. Hoppas bara att hon sover lugnt när hon väl somnar ordentligt.

 

I morgon ska jag ta några av barnen och åka till Brånan en sväng på kalas, som jag nämnde i förra inlägget så har ju Märtisen fyllt år.

 

Louie har haft svårt att sova under dagen, tror att han haft lite ont i magen men efter att vi ätit middag så somnade han som en stock och sov 4 timmar innan jag tog upp honom för att byta blöja och ta på pyjamas. Han var vaken en stund och åt både innan och efter blöjbyte och nu sover han i vagnen, som just nu agerar som hans säng.

Somnade till en liten stund då och då...

Små gosiga fötter ❤️ 

Han ska ju så småningom börja sova i sin spjälsäng inne hos Lilly och Theo men inte riktigt än.

 

Göran tog med sig Jonna (som hade ont i magen i morse) till stan och gjorde månadens storhandling på förmiddagen, jag var hemma med de 6 yngsta och jag kan ju tala om att jag har inte hunnit sitta många sekunder.

Efter lunchen ville de gå ut och leka en stund, jag hjälpte dem att klä på sig och sen var de ute en dryg halvtimma (ungefär tror jag) men Theo hann komma in och berätta att han tagit av sig vantarna 3-4 ggr under den tiden. Jag hann under tiden i alla fall tutta Louie och mysa med Lilly i soffan under tiden.

 

När Göran och Jonna kom hem hade de med sig Casper som de hade hämtat upp när de passerade Svenstavik, han har ju kortdagar och slutar kl 13.50 på fredagar. 

Göran bar in all mat som jag började packa upp och sen skickade han ut de större barnen att börja lasta ved på släpvagnen under tiden som vi gjorde klart inne och sen gick han ut och hälpte dem. Det var bara -3 grader ute så lika bra att passa på att ta in ved, tidigare i veckan var det -22 grader på morgonen när vi klev upp.

 

Efter middagen så packade Göran upp och installerade den nya diskmaskinen, den förra fungerar fortfarande men panelen på framsidan har lossnat och det kostar ganska mycket att köpa en ny... iofs inte dyrare än en ny maskin men eftersom den ändå har några år på nacken så vet man ju aldrig hur länge den håller? Känns ju onödigt ifall man koster på den och sen går det bara en kort tid innan den brakar ihop helt.

 

Efter mycket om och men var den på plats och efter ännu lite pill så fick vi även igång den... missade detalen att luckan måste vara uppen när man slå på den och väljer program ;P...

 

Nu ska jag krypa ner under täcket och kika på Antikrundan och sova...

Puss å god natt

I morse när Theo vaknade så gick han raka vägen till köket och hämtade sin Ipad, vi brukar lägga undan dem på kvällen men hade glömt det men jag lät honom ha den, tänkte att vi får ju besök senare så då kan det vara bra och skönt med en extra lugn morgon.

Ganska snart frågade de andra barnen också om de fick ha sina plattor en stund och jag tänkte samma sak där, en lugn start på dagen kan nog vara bra för omväxlings skull.

 

Jag klev upp vid 09.00 men hade varit vaken betydligt längre, kokade gröt till mig och Lilly och bytte hennes blöja och tog på kläder under tiden som gröten svalnade.

Theo följde med till köket när hon skulle äta och han smakade rätt många tuggor, han brukar oftast smaka men det är olika hur mycket.

 

Så småningom dukade jag upp frukost till oss andra också, vi åt i någorlunda lugn och ro och när vi precis hade ätit klart och jag dukade av det sista så kom moster Tina & co inrullande på gården.

Det blir ju inte så ofta som vi ses nu när hon jobbar men det blir mer av det sen när hon fått bebis igen <3.

 

Barnen började leka med kusinerna direkt, dock fick vi avstyra Melvin som blev vrång när han inte fick vara med och jag kände direkt att det inte var någon bra dag för onödiga konflikter så jag frågade honom om han hade lust att spela lite tv-spel. 

Det blev genast lite lugnare men inte helt lugnt då Hilma, Towe och Ninni rök ihop om vartannat och till och från följande timmar, smågnabb helt i onödan om skitsaker...

 

Astrid däremot som för det mesta inte vill ha Theo för nära ville väldigt gärna leka idag, så ovanligt att se de två leka med varandra för en gångs skull, annars har hon bara sagt ifrån och sprungit iväg från honom men nu följde hon med honom till rummet och lekte med bilar bland annat.

 

Vi försökte få till en liten fikapaus där någon stans, hade ju paj kvar sen i förrgår som vi mumsade i oss, de som inte ville ha paj fick ta bara vaniljsås om de ville och till det lite kex. 

 

Timmarna gick, vi pratade så gott det gick i olivet av lekande, glada, omvartannat ledsna och bråkiga barn, Tina snusade på Louie och vi hade det ganska så mysigt ändå.

 

Det började närma sig hemgång för gästerna och därmed också tid för att städa ihop alla leksaker och faktiskt så blev det inte så jätte mycket protester även om vi inte slapp det helt. Brukar vara lite extra kinkigt att städa när inte alla har lekt med allt och när några andra barn förutom bara syskonskaran varit här och lekt... Samma sak när vi har varit i Brånan och hälsat på, då kan det ta över 1 timma ibland att städa, trots att man säger till i tid och man är där och hjälper och uppmuntrar så ska det gnällas och tjuras.

I alla fall så blev det städat och vid 15.00 åkte de hemåt.

 

Det stod duschning på schemat och idag tog vi det innan middagen, ibland har vi gjort så att bara de som ska på skolan på måndag duschar på söndagar och de som inte börjar förrän på tisdag med skola och dagis duschar på måndag förmiddag men det är nästan skönare att ha alla klara redan på söndag kväll.

 

Till middag åt vi rester, pizza sen igår, hade tänkt göra någon form av pastasås först men det får nog bli i morgon.

 

Barnen somnade så småningom, jag duschade innan de minsta nattades och sen har jag suttut och myst, matat, bytt blöja men Louie som just nu sover i vagnen.

Jag har kikat på det okända och nu är det spårllöst, kanske blir det en film senare, som jag garanterat kommer att somna ifrån ;P...

 

Jo det är ju alla hjärtans dag idag också, vi brukar inte fira det med något speciellt, önskar ibland att vi gjorde det men jag antar att det kommer att passa bättre när baren blir lite äldre ( om jag ska vara ärlig)...

Man älskar ju varandra och visar kärlek ändå varje dag <3

 

Nu vaknade Louie så han vill nog mysa en stund till <3

 

Pappan och Louie morgonmyser ❤️

 

 

 

 

Erbjuder honom bröstet oftast när han vakna, de äter ju och sover mest när de är så små så han kanske inte har haft så många chanser. 

Fick det i alla fall på bild och det ser ju så gosigt ut 😍. 

Tiden får utvisa sen om det bara är tillfälligheter eller om det blir en tummis...? 

Dock tar han nappen också när magen är full med mat men hsn ändå är tuttsjuk. 

Det här med att välja namn till barnen har blivit lite svårare för varje gång men för det mesta har vi haft det ganska klart redan innan förlossningen... förutom denna gång...

 

De namn vi hade innan var Herman (om mörkhårig, Harry (om ljushårig) och så hade jag tänkt på Thor, tror det var ett namn till också som vi hade funderat på men det minns jag inte alls nu... eller ju Melker var det.

 

Jag funderade av och till när vi var på BB men inget var helt klockrent så jag kände att vi avvaktar tills vi kommer hem och får känna efter lite.

Samma kväll som vi kommit hem så började jag och Göran att kika lite på ovanliga pojknamn och valde ett var från varje bokstav (a-ö) men det var inte många som vi egentligen kände för... skrev en snabb lista på telefonen med såna som vi ev kunde tänka oss...

 

Herman

Max

Harry

Melker

Hampus

Mio

Milo

Tyson

Dennis

Thor

Dessa hade nämnts och kändes eventuella... alla barnen tyckte att han skulle heta Lillebror men det känns lite tokigt utifall det skulle komma en till bror i framtiden ;)

 

På söndagen satte sig Göran och kikade på fler sidor och kollade på svenskanamn.se över vilka populära namn det fanns i våra olika län och kommuner i landet... 

Jag hade sagt att jag kände att vi måste ha ett namn med bokstaven O i...

 

Göran sökte på O-namn och så dök några fler namn upp

 

Oden

Noah (som jag haft som namn länge men Göran gillade det inte då)

Odd

Loke...

 

Vi satt och kollade betydelsen på olika namn och så från ingen stans så hittade vi eller om vi kom på namnet Louie/Loui, först kändes det mysko men ju mer vi funderade ju mer rätt kändes det.

Vi kollade även upp hur många i Bergs kommun som bar de olika namnen som våra barn har och Lilly var den som hade flest, 7 st heter Lilly i Bergs kommun (med just den stavningen) och Louie hade ingen, dessutom betyder hans namn "berömd kämpe" och som vi kämpade med denna förlossning och han som mådde så bra under hela förloppet trots allt som hände så kändes det helt perfekt!

 

Nu ska vi bara komma på vad han ska heta i mellannamn/andranamn... alla barn har ett släktnamn som andranamn och nu börjar de ta slut... men vi har 3 st som vi funderar på. Melvin heter ju Hans som sin pappa också heter i andranamn och det kommer från barnens farfar som heter just Hans, kanske att vi använder det igen? eller så blir det Anders efter min biologiska morfar, Herbert efter Görans farfar eller Helmut efter Görans farbror... ja vi får helt enkelt se...

 

Men han har i alla fall fått ett namn nu sen några dagar och det blev just

 

 

I lördags eftermiddag var det ju dags för oss att få åka hem från BB, vi hade tid för att ta PKU-provet strax efter 16.00 och sen skulle pappan och två av systrarna komma och hämta oss.

 

Läkarkontrollen gjordes på förmiddagen och vår lille gosse fick klart godkänt, inga konstigheter alls och läkaren hade inget att anmärka på eller tillägga.

 

Klockan närmade sig 16.00, jag hade packat klart och satt och ammade honom, bra att vara mätt och belåten när man ska bli stucken. Gick ui i korridåren strax efter 16.00 men när sköterskan kom meddelade hon att hon inte hade tid direkt, något hade antagligen kommit emellan så jag fick äta middag först.

Man kan sga att det kom väl till pass då jag var rätt hungrig, jag trodde att de skämtade när jag gick och hämtade min lunchbricka, på en tallrik låg där tre ynka potatisbullar och inget annat... Till middagen serverades en stor portion fisk.

 

I alla fall så kom Göran, Jonna och Lilly, Lilly sa inte ett ord och kikade på Lillebror lite halvt men såg verkligen ut som ett frågetecken! Ny miljö, där hittar man plötsligt sin mamma och någon liten varelse som hon aldrig sett förut... kan förstå hennes reaktion.

Provet togs, vi pratade lite med våra fina rumskamrater medan vi ammade ytterligare några gånger och klädde på bebis.

 

 

 

Jag hade sagt åt Göran att han MÅSTE ta med en napp, bra att ha utifall eftersom han velat äta eller tutta på mitt finger typ hela tiden på BB, jag har i första hand alltid erbjudit bröstet men korta stunder då jag inte haft möjlighet eller när han nyss ätit mycket så fick han snutta på lillfingret.

 

Vi sa hej då och knatade till bilen, åkte förbi donken så de andra fick något i magen, jag köpte en muffins och en juice, sen for vi vidare (åt i bilen).

Nästa stopp blev i Svenstavik på Ica för att köpa med mat till de övriga som väntade hemma, Billys panpizza fick det bli, sen ett snabbt stopp hso fam Nilsson, Göran hade blivit tillfrågad att köpa dricka tror jag...

Vi hann inte ens ut ur Svenstavik innan vi fick stanna igen, utanför Dollar för då ville lillebror ha mat! Bara att stanna och göra som han ville, men sen kunde vi äntligen åka hela vägen hem!

 

När vi kom in var alla lugna, Ninni ville snabbt fram och kika på lillebror och Theo med, han som verkligen hade varit nyfiken på vad en lillebror kunde vara :).

Han sa ifrån åt alla som gick för nära honom där han satt i bilstolen.

 

Vi satte honom på bordet i köket och sen började vi värma pizzor, klockan var redan mycket och barnen behövde komma isäng då de var trötta, vi också för den delen...

 

Alla ville hålla honom men jag sa bara att vi spar på det till en annan dag och det accepterades utan protester! Alla har förresten fortfarande inte fått hålla honom men såklart klappat och snusat, men snart så har alla fått chansen, känns inte som att det är någon mening att ha bråttom med att han ska få gå laget runt och att det ska hållas en snabb sväng för att alla ska hinna... bättre att alla får en egen lite längre och mysigare stund i lugn och ro.

 

Allt flöt i alla fall på bra och han verkar trivas bra här hemma hos oss, han äter, sover och skiter precis som bebisar i största allmänhet gör <3.

 

Tankarna på namn har funnits ända sen han kom ut men vi började inte prata så mycket om det förrän senare denna kväll då brnen lagt sig... några förslag dök upp men vi bestämde inget utan funderade vidare dagen efter.

Jag gjorde kväll rätt tidigt, bäddade ner mig och bebis någon gång mellan 22.00-23.00 tiden, somnade inte direkt och blev väckt några ggr av Lilly som Göran var snäll och tog, jag klev upp en av gångerna då jag ändå behövde kissa.

 

Det var i alla fall skönt att komma hem även om det alltid brukar innebära lite kaos, denna gång var det gansla lugnt förutom att alla var ganska trötta, speciellt pappan som inte fått eller vågat sova riktigt dessa nätter + att Lilly varit tussig.

Tålamodet prövades såklart men det gick finfint.

Påminde även barnen om att inte pussa så mycket på honom i ansiktet och på munnen då hälften av alla är hesa, hostiga och har ont i halsen.

 

(Ber om ursäkt för eventuella stavfel, har inget rättstavningsprogram som snabbtbedömmer om man slarvat och orkar inte läsa igenom hela texten innan publicering... )

Strax efter 10.00 kom Annika oh så hade hon med sig en student, Åsa. 

Vi pratade lite om förlossningen, besvarade frågor och fick lite info innan det var dags att väga. 

Samma morgon som vi åkte hem från BB då vägdes han och hade då tappat 190g från födelsevikten, helt ok och normalt, tror de flesta av våra har tappat mer...? Så precis 4000g visade vågen. 

Igår så hade han ökat 280g på två dygn vilket var förvånansvärt mycket, det är ungefär vad de ska öka på 1 vecka 😊. 

Men med tanke på att han inte gjorde så mycket annat än att äta sina första 2 dygn så är det ju inte så konstigt att mjölkproduktionen kommit igång 😊. 

 Onsdagen den 27 januari vaknade vi som vanligt, klev upp och gjorde frukost. När jag varit på toaletten och skulle torka mig så var det massor av slem, slemproppen hade börjat lossna.

När jag kom tillbak till köket så sa jag att nu blev det lite spännande! Göran konstaterade att bebis kommer inom en vecka.

Under dagen hade jag sen lite sammandragningar/förvärkar, blev lite mer allterfersom dagen gick men ändå inget som jag riktigt kunde räkna som att det var igång. När jag stod i köket och tog reda på det sista efter middagen så kände jag av det ännu lite till men så kan det ju bli närmare kvällen.

 

Det var Görans tur att sitta med Lilly och Theo, Casper satt vid datorn och jag placerade mig i soffan, Göran tyckte att jag skulle sitta/ligga i sängen istället ifall vattnet skulle gå eller så men det skulle ju inte hända än på länge så jag satte mig på en av fällarna i soffan.

Precis när Göran kommer ut från rummet så får jag en värk, en riktig värk, inte jätte ond men den kändes och jag tänkte att vi kanske borde ringa förlossningen och rådfråga ifall att det är dags...? Men precis när värken skulle avta så gick vattnet!!! "Oj jävlar! Vattnet gick!!!" var det första jag fick ur mig, helt chockad.

 

Casper sprang till badrummet efter handdukar och Göran hjälpte mig upp från att halvligga i soffan och ner på golvet. Fällen var ju såklart blöt men eftersom det är skinn så gick det inte igenom, Casper tyckte det luktade illa i rummet av fostervattnet, det har ju en steril doft. Vi bad honom att skölja av fällen som Göran hängt på badkarskanten, med kallt vatten, under tiden så ringde jag förlossningen. Klockan var nu ganska precis 19.00

 

Barnmorskan som jag pratade med ville att vi skulle ringa ambulans för säkerhets skull så när vi lade på så fick Göran ringa ambulansen så jag kunde försöka slappna av, jag blev ju lite halvt panikslagen.

Göran ringde även till svärmor som fick komma över.

 

Anledningen till varför jag lade mig på golvet var att huvudet på bebisen fortfarande låg väldigt högt och rörligt så om jag skulle stå upp finns risken att navalesträngen åker ner före bebis och då kan det bli problem.

 

I alla fall så låg jag där på golvet, ambulansen var påväg och jag var jätte nervös över att värkarna skulle börja komma men tack och lov så var det lugnt. Min första tanke när vattnet gick var att "jaha, nu kommer jag att föda snart, här hemma!" Det har ju alltid gått så fort när vattnet väl gått och även om jag inte haft så ont under dagen så kanske det hänt saker där nere.

 

 Ambulansen kom och jag fick lägga mig på deras bår innan de bar ut mig och lastade in mig i ambulansen, de hade lagt en filt på båren som de svepte runt mig och sen lade Susanne (svärmor) på mig min fleecejacka och någon tog på mina tjockstrumpor.

Vi bestämde att Göran inte skulle komma efter direkt utan det var bättre att han var hemma med barnen eftersom Lilly var skul och sov oroligt, i alla fall tills vi kommit in och fått reda på läget, kanske vi inte ens skulle hinna in innan det var klart!? Men vet ju aldrig...

 

Resan gick bra, några värkar här och var men inga starka, vi kom in vid 21.00 tiden och jag fick ett rum direkt.

Jag bytte säng och de satte en kurva och undersökte, det var mjukt, öppen ca 3 cm (om jag minns rätt) men det gick att töja mer, någon cm var kvar av tappen.

Jag fick gå på toaletten och kissa och samtidigt lämna ett urinprov. 

Apparaterna på magen var nya, de hade fått in dem tidigare samma vecka och var trådlösa så nu kunde jag gå runt med dem och ändå hålla koll på bebis puls och värkarbetet.

 

Jag ringde Göran och sa att allt var lugnt, han frågade om han skulle komma in och en del av mig ville att han skulle komma men samtidigt så var både Lilly och Theo oroliga och vaknade från och till så det var bättre att han stannade hemma.

 

Jag förderv nästkommande timmar med att gå runt på rummet, barnmorskan kom in så och då och kollade till mig, värkarna kom väldigt sällan och var väldigt svaga. Jag fick en smörgås, satte mig på sängen och vilade och läste tidiningar en stund. 

Barnmorskan ville inte undersöka igen förrän det kändes som att värkarna hade börjat komma igång mer, ingen mening för då blir man bara besviken om det ändå inte hänt så mycket och för mig kändes det lugnt. 

Klockan var ju sent, runt 00.00 och jag tänkte att jag kan ju inte gå och tjura på där hela natten, det är bättre att jag försöker sova. 

Vid 03.30 fick jag lite fika igen, värkarna hade inte ökat och jag sov en stund till.

 

Framåt morgonen så pratade jag med Göran, han hade precsi skickat barnen på skolan och skulle nu göra klar barnen för dagis och sen skulle Susanne komma dit och ta hand om Lilly tillsammans med Jonna och han skulle komma in <3, det kändes jätte skönt! 

 

Vid 07.00 gick min barnmorska E hem och jag fick en ny M, hon var jätte trevlig, hade jobbat i 30 år som barnmorska och kändes väldigt rak och trygg. Hon berättade precis hur hon tänkte att hon skulle förlösa mig när det väl var dags och det kändes toppen!

Hon berättade att om inget hände så skulle hon sätta ett litet dropp för att skjutsa igång värkarna och det hade jag innan skrivit med en vän om så det kändes helt ok även om jag hade tänkt att jag ville ha en så naturlig förlossning som möjligt precis som de andra, men jag hade ju ingen lust att gå och vänta i evigheter på värkarna heller... sen måste man ju ha i tanke att vattnet faktiskt gått och då får det ju inte gå för lång tid heller, men bara barnet kommer ner och börjar trycka på så skulle det ju gå undan.

 

Strax innan Göran kom vid 11.00 tiden satte hon droppet, nål hade de redan satt för säkerhets skull. Jag hade legat och vilat i ca 2 timmar, passat på medan jag kunde och hoppades på att kroppen kunde slappna av och komma igång nu när Göran skulle komma in. Det var så skönt när jag hörde honom komma gående!

 

Jag hade nu i samband med att droppet sattes blivit tillsagd att ligga i sängen, inte kliva upp eftersom han fortfarande låg högt. 

Det var mycket att göra denna dag som för övrigt var den 28 januari och Görans födelsedag!!! Så min barnmorska var tvungen att springa ifrån då och då men hon informerade mig om och var tydlig med att hon hade full koll på mig och såg till att när hon inte fanns i närheten så fanns andra som hade hand om mig och en av dem var min favorit, hon har förlöst mig några gånger och även gjort ultraljud en gång.

 

Timmarna gick, vi pratade och värkarna började komma igång, barnmorskan var iväg med en mamma på snitt och vi väntade som sagt på att hon skulle komma tillbaka, jag ville att hon skulle känna och kolla läget där nere nu när värkarna börjat ta i lite mer så jag visste ungefär vart vi var i arbetet. Under tiden kom de andra barnmorskorna in med jämna mellanrum och jag fick en av gångerna gå och kissa. De hade satt en "scalp" (en elektråd som de sätter fast på bebis huvud för att kunna ha bästa koll på hjärtljuden) tidigare på morgonen men nu hade den lossnat då han rört sig så mycket.

 

Barnmorskan M kom tillbaka och tänkte först vänta med att känna men eftersom jag gärna ville ha det gjort direkt så gjorde hon det utan problem och tur var väl det!!! Hon kände och sen blev det cirkus! När hon stoppade stoppade dit fingrarna för att känna så var det där en liten hand som grep tag om hennes finger, han hade alltså ena handen ovanför huvudet och det kan bli ganska trångt på vägen ut då.

Det kallades snabbt in 2 barnmorskor till och säkert någon sköterska, jag fick brikanyl för att stoppa värkarna och droppet stängdes av. Läkare tillkallades och en ultraljudsapparat rullades in. 

De tog prover inför ett eventuellt kejsarsnitt och jag blev informerad att jag i så fall skulle få ryggbedövning.

 

De hade satt en pulsmätare på mitt finger och Göran kunde läsa att jag blev smått nervös då pulsen ökade direkt när kejsarsnitt nämndes men jag kände mig inte rädd eller orolig men blev så klart ändå lite nervös och lika chockad som dem.

Det "roliga" i det hela var att jag sagt till Göran att det kändes som att han var där nere vid livmodertappen och boxade runt under värkarna och emellan också, han var väldigt livlig och rörde sig konstant där ett tag. Hade ju inte i min vildaste fantasi trott att det var så att han faktiskt var där med handen...

 

Brikanylen gjorde också att min puls gick upp ännu mer en kort stund sefteråt då den framkallar hjärtklappning.

Läkaren kom upp, hon kände först och kikade sen med ultraljud. Strax innan hon kom så tappade de mig på urin då jag inte kunde kissa liggande, kändes helt fel så det gick bara inte trts att jag försökte. Barnmorskan M hade fått en ide om att det var lättare för bebis att flytta handen om blåsan var tömd och jag hade närmare 200ml urin i blåsan!

 

Det beslutades snabbt att läkaren skulle föröka hjälpa bebis att flytta handen, han låg fortfarande högt och med huvudet lite på sned.

Det som hände strax efteråt var nog bland det smärtsammaste jag varit med om! När hon var där nere med handen och grävde, puttade och rumstrerade för att flytta på den lilla handen, det här var enda chansen de hade att försöka undvika snitt.

De fick ge mig lite extra brikanyl då magen fortfarande ville bli hård och värkarna börjat igen och så lutade de sängen i max läge bakåt (lite lägre än rakt). Barnmorskan höll mitt ena ben och gav det stöd och jag låg där och flåsade mig igenom smärtan med händerna över ansiktet emellan gångerna som jag kikade bort på min älskling som stod och såg på utan att kunna hjälpa <3. Men jag var inte alls arg på dem, det var ju vår enda chans och trots att de sa att jag skulle säga till om jag behövde en paus så kände jag bara att det var lika bra att de körde på bara. De berömde mig hela tiden och sa att jag var otroligt duktig och att de visste hur fruktansvärt ont det gjorde och de orden hjälpte massor.

 

Efter något som kändes minst 20 minuter (kanske 10 minuter i verklig tid) så lyckades de flytta handen!!! Nu hade han den mot sin kind. 

Vi var alla lättade och de sa åt mig att inte röra mig ur fläcken och sen ökade de på droppet på max (80ml/timme, innan hade de 12ml).

Värarna satte igång och det var ca 1 minut mellan varje, jag kände hur de ökade i styrka men var absolut hanterbara och allteftersom värkarna kom så sänkte de droppet. Barnmorskan M stannade ho smig hela tiden och kände var 5:e minut så att handen inte glidit tillbaka.

 

Här någon stans så kom en ny barnmorska in, minns inte ens hennes namn... hon fick information om läget och hur min "resa" hade varit och vad som skulle göras, jag förstod där någon stans att hon skulle ta över, först trodde jag bara att hon skulle vara med och hjälpa till... men det var som sagt 10 födslar denna dag och de flesta inom loppet av några timmar.

I alla fall så tog hon över då M var tvungen att springa iväg...

 

Den nya barnmorskan kändes stressad och nervig redan från början men nu när allt var igång och jag kände hur det närmade sig målet och jag mest ville ha det överstökat så gillade jag bara läget, tog en värk i taget och kände hur vi kom närmare målet att få se vår efterlängtade lille son.

Jag kände hur jag måste ha sett aldeles tom ut där jag låg, Göran stod en bit ifrån för att inte vara ivägen då de höll koll på apparaten och barnmorskan satt på kanten av nedre delen av sängen för att kunna känna då och då och gärna under en värk.

Ganska snart så var huvudet nere och fixerat, då säger barnmorskan "Jag tror egentligen inte att vi behöver vara med dig här hela tiden nu när huvudet är fixerat"... Jag svarade förvånat "Fast det kan ju gå fort!". I vilket fall så stannade hon och på 30 minuter öppnade jag mig 4 cm vilket hon lät väldigt förvånad över när hon upptäckte det...

De sista värkarna innan krystvärkarna kom var ganska jobbiga då det fortfarande var en envis kant kvar på livmodern som bebisens huvud stötte emot vid varje värk men inte riktigt kom igenom. Jag krystade lite föriktigt dessa värkar trots att det inte riktigt var dags ännu men det var skönare än att bara känna värken komma och gå då de nu var som intensivast. Hon var där med handen och förökte tvunga bort kanten under värkarna, i alla fall de värkar som hon höll koll på att jag hade... hon var fortfarande stressad och sprang upp och ut och kom på saker hon plötsligt skulle göra lite då och då, tur att jag kände att jag hade kontroll på vad min kropp höll på med!

Precis innan huvudet kom förbi kanten så fick jag ändra ställning, jag låh på sidan med benet uppe på ett stöd men när jag tog i och skulle krysta så ilade det liksom i ljumsken och ju mer jag tog i desto mer ilade det och det gick ju inte... Jag fick sätta foten vid rumpan, fortfarande liggande på sidan och hon höll om mit ben och kunde på samma gång komma åt kanten bättre och rätt som det var så var huvudet förbi och hon lade tillbaka mitt ben på stödet och nu... nu började krystandet. 

Så otroligt skönt att känna att det snart skulle vara över! Och oj så skönt det var när jag kände bebisen glida ut, allt bara släppte och ingen smärta fanns kvar, underbart!!! Klockan var nu 16.02 och han var äntligen här!!!

 

 

 

Nu kände jag mig lugn och fylld av liv och glädje igen, fick upp honom på bröstet och kände att det här klarade vi bra! Han hade mått bra i magen hela tiden, fin puls och inte stressad och det kändes otroligt skönt det också.

 

Tyvärr så förblev denna känsla inte så långvarig då jag upptäckte att barnmorskan fortfarande var lika stressad... sköterskan som hon hade med sig däremot var lugn som en filbunke och det kändes bra.

De gav mig sprutan med lovmodersammandragande, gav bebis K-vitamin och sen trodde jag att vi kunde ta det lite lugnt men direkt så började hon att gräva fram navelsträngen efter att de fått torka bort lite slem från bebisens mun, han rosslade lite eftersom han inte skrek ordentligt innan han fick sprutan.

Allt gick så snabbt att jag inte hann med, navelsträngen klipptes och direkt började hon dra och se ifall moderkakan släppt... lite tidigt tyckte jag men hann inte tänka så mycket på att protestera tyvärr.

 

Med Ninni så lossnade inte moderkakan direkt men de kände bara föriktigt och avvaktade, kände igen efter en stund och när det gått 30 minuter ringde de efter läkare som fick komma och göra en bedömning men aldrig att de slet och drog och var stressad som nu.

Den gången så bestämde jag mig för att jag måste slappna av riktigt så den får lossna, låg och hade frossa så att jag hoppade på britsen och när lakaren kom och jag slappnade av så lossnade den direkt utan problem, den var ute efter 45 min.

Men nu, det fanns ingen hejd på henne, hon bad sköterskan trycka på min mage samtidigt som jag skulle krysta och hon drig så jag hörde att handskarna gnisslade mot navelsträngen och då blev hon förvånad när den kom ut trasig!!! Bara halva moderkakan följde med ut och det kändes ju inte direkt lugnande att höra...

Någonstans där sa hon också att jag kunde ju amma för det brukar hjälpa men hur skulle jag kunna amma en lealös nyfödd liten bebis liggand näst intill helt plant!? Och i den stressen!?

 

Nu tillkallades läkare, han var mycket lugn och föriktig även om han fick ta i för att frösöka få tag på det sista av moderkakan som fortfarande var inne i livmodern... han sa att vi skulle avvakta lite och se om det kom ut efter några minuter så sköterskan stod vid mig och klämde då och då på magen för att hålla koll så jag inte började blöda. Jag sa till henne att det kändes som att barnmorskan hade för bråttom och fick intrycket av att hon höll med att lite för bråttom hade hon haft.

Men rätt snart så började det sippra ut blod och de konstaterade att jag börjat blöda... konstigt va!?!!! Läkaren kom snabbt in igen, tror han kände en extra gång men sen hämtades snabbt en sång så jag fick åka ner till operation. Göran fick ta prinsen under tiden och det kändes tryggt och jag gladdes med honom att de skulle få en mysig och speciell stund under tiden jag vara borta.

 

Jag sa till barnmorskan i hissen att jag tyckte hon haft för bråttom, "Ja men man ska ju vara på och få ut den, inom 30 minuter ska den vara ute". Mest troligt är dessa riktlinjer eftersom livmodern inte ska hinna dra ihop sig för snabbt men med tanke på antalet förlossningar jag har bakom mig så kanske min livmoder jobbar lite långsammare och därav kan man ta det lite lugnare, det har ju gått så bra alla andra gånger och då har de tagit det lugnare.

 

I alla fall, vi kom in på operation, möttes av läkaren som undersökt mig och en hel hög med annan härlig och trevlig personal som tog väl hand om mig, informerade lugnt och med glada miner vad som skulle göras osv... Kände mig jätte trygg och lugn.

Läkaren som undersökt mig på förlossningen kände en sista gång för att se om han fick ut det sista men han nådde inte riktigt.

Jag var rätt trött och när de sa godnatt så var det en så skön känsla att få somna. När vi rullade in var klockan strax innan 17.00 och när de väckte mig var klockan ca 17.17, de berättade att allt gått bra, frågade hur jag mådde och jag ställde några frågor som de snällt svarade på.

Jag började ganska snabbt få ont i magen och bad om smärtstillande och de var snabbt där med lite morfin, det brjade sticka lite smått i huvudet och smärtan försvann. Fick reda på i efterhand när jag frågade att jag fått en extra stark livmodersammandragande medicin efter op så att de säkrare kan garantera att jag inte fortsätter blöda och av den vet jag att man kan få riktigt ont.

 

Jag fick ligga på uppvaket i ca 1 timma för att det skulle se att jag inte började må illa eller att blodtrycket skulle sticka iväg, ganska skönt att ligga där under värmetäcket och dåsa till lite då och då, jag visste ju att bebis hade det bra med sin underbara pappa <3.

 

När jag kom upp på rummet satt han där med honom i famnen inlindad i ett litet täcke, vi skulle få dela rum med ett annat par och jag kände igen den pappan direkt men kunde inte placera men ganska snabbt förstod jag vem det var och Göran känner honom sen innan, skönt att de kunnat sitta och prata under tiden jag var borta.

 

Vi fick vårt fika. 

 

Är väldigt glad såhär i efterhand att jag fick dela rum, mycket bättre än att vara ensam och ett stort plus var ju att de var väldigt trevliga! Hoppas att de tyckte ungefär lika om mig, vem vet, de kanske inte ville annat än att bli av med mig!? ;P... men det tror jag inte, hoppas inte det i alla fall, man brukar ju kunna få en känsla och den känslan som jag fick var bara bra.

 

Göran åkte så småningom hem, trött som en gnu då han inte sovit något natten innan, men han lovade att han skulle försöka sova kommande natt.

 

Om jag nu ska summera denna förlossning så är jag trots allt mycket nöjd, först var det dryg väntan och sen när det äntligen hände något så blev det rena cirkusen... men är som sagt nöjd ända fram tills att den sista barnmorskan tog över, hon gjorde ju sitt jobb och hjälpte mig så gott hon kunde men hon borde ha kunnat jobba proffsigare och inte varit så stressad även om hon precis blivit inringd och sen det där med moderkakan, det var en ren KATASTROF!!! Så får det absolut inte gå till och det har jag meddelat både henne och min barnmorska M som kom och pratade med mig om det hela dagen efter när jag låg på BB och jag tror faktiskt att hon var lite ledsen över att hon varit tvungen att lämna mig där på slutet, men jag klandrar henne inte.

 

Göran har bestämt sagt att kommer den sista barnmorskan så mycket som i närheten om ska ha fler så ska han tala om för henne att vi vill byta på stört!

 

Jag hade en tid innan förlossningen funderat i banorna om att jag skulle skippa den livmodersammandragande medicinen helt och låta kroppen sköta det hela själv på naturlig väg så långt det går men tänkte ändå om på slutet och bestämde mig för att ta den. MEN hade i alla fall tänkt att man inte skulle stressa med att klippa navelsträngen förrän moderkakan var ute och allt detta skulle i alla fall ske utan stress men ja som ni läst så blev det inte så heller...

 

Vi mår i alla fall efter omständigheterna jätte bra och jag är inte speciellt avskräckt och skulle nog kunna göra om det igen, inte samma förlossning helst utan en till som förhoppningsvis inte inkluderar små händer som är ivägen eller stressade barnmorskor utan en förlossning som är som någon av mina första 9.

 

Vi åkte hem på lördag eftermiddag och har bara tagit det lugnt och myst, lillebror hade lite svårt att sova när vi var på bb, han åt mest hela tiden och sov bara korta stunder, inte heller vad jag är van men vill han äta så måste han ju få det. Den sömnen kan man säga att han tagit igen nu :)

 

Vi köpte blodpudding när vi storhandlade sist och varje dag är det någon av barnen som frågat om vi inte ska äta den till middag snart, med andra ord så har de längtat!

Idag gjorde vi slag i saken och åt upp den tillsammans med bacon, lingonsylt och morotsstavar, inte alla var överlyckliga men de flesta.

Middagen fick förresten Jonna och Casper hjälpas åt med, Jonna stekte blodpudding och Casper bacon, nyttigt att lära sig.

 

Ninni har varit hemma från dagis idag, hon hostar och kraxar som sagt för mycket för att man ska kalla det frisk, Theo och Towe däremot har varit där, Towe har varit en sväng till Klövsjö också och kikat på teater (tror jag det var). Det var de större barnen som fick åka iväg.

 

Igår var det -16 grader på morgonen, idag var det +4!!! Jag blir inte klok på dessa temperaturförändringar... väldigt skönt för både skolbarn och dagisbarn att kunna njuta av att vara ute idag, vi höll oss inne då både Ninni och Lilly som sagt är hesa och kraxiga.

 

Hade ett kort besök av Therese och Anton idag, Therese behövd frächa upp topparna lite, Anton lekte lite med Ninni under tiden. Skoj att träffas och prata lite när det är långt emellan.

 

Allt drog ut på tiden nu i eftermiddag och först strax efter 20.00 kom barnen i säng... ingen katastrof egentligen men det märks att de blir tröttare än vanligt.

 

Var på affären i morse i samband med dagislämning, behövde köpa mjölk och passade även på att köpa frukt, stora saftiga äpplen, härligt söta apelsiner och så vanliga bananer. Apelsinerna var så väldigt lättskalade och goda så de tog nästan slut vid fruktstunden vid 14.30 tiden men det gör inget, kan köpa nya en anna dag, de var på extrapris dessutom.

 

I morgon är det dagen D, dagen då lillebror är beräknad men om han kommer då det vet vi inte... har ju lite förvärkar om kvällarna och det känns som det blir lite mer för varje kväll men det betyder ju inte att det är dags än, kan ju som sagt lika gärna dröja en veckan till eller mer...

 

Vi har ju fortfarande inte riktigt kommit fram till någont passande namn... har ni kanske förslag? Roligt och inspirerande att höra vad andra gillar för namn eller tycker passar ihop med namnen på de andra barnen!

Vill någon så får ni även gissa datum, tid, längd och vikt bara som en rolig grej.

 

I morgon är det onsdag, långdag för skolbarnen här i Rätan men kortdag för Casper. Hilma och Melvin har bad och åker till Svenstavik med buss och Meja ska åka skridskor på idrottslektionen.

Dagisbarnen går till 14.00 som vanligt och jag ska nog ta och tvätta undan lite nu när tvättkorgarna börjat fyllas på igen.

 

Nej, krypa ner i sängen i tid för en gångs skull kanske!? Har känt mig trött idag och det är ju inte så behagligt när man inte kan lägga sig och sova bara sådär mitt på dagen :)

 

Puss å god natt, sov sött!

Nu ikväll tog jag tag i att gå igenom och plocka fram bebiskläderna, skönt att ha det gjort, packade BB-väskan också när jag ändå var igång, skrev en lapp med sånt som ska packas sen och lade längst upp i väskan. 

Tror inte att bebis kommer än på någon vecka även om det sista dagarna har börjat kännas annorlunda i magen men det brukar ju kunna vara så de 2-3 sista veckorna.

Har en fin vän som datumet går ut för den 25 januari så vi får väl se om vi kanske möts på bb? Men sannolikheten att hon får före är mycket större då båda hennes tidigare barn kommit 2 veckor tidigare ca.

 

Det blev ju som sagt sent igår då jag sydde fodralet, när jag sen gjort fika så vaknade först Lilly och sen Theo och Theo hade ont i magen, han gnällde länge om det och Lilly tog det tid för att somna. Först satt jag en stund medan Göran fikade och sen fikade jag och försökte sova ner Theo, 05.00 bytte vi... då hade Lilly somnat men inte Theo så jag tog med honom till sin säng...

05.30 kunde jag äntligen lägga mig för att sova... i ca 1 timma innan Lilly vaknade till och då stank det bajs där inne så när hon somnat fick jag väcka Theo för att byta på honom... han bajsade en gång till efter bara ca 15 minuter så då bytte vi igen och gjorde en flaska välling, klockan var då 07.16 och han somnade äntligen när klockan var ca 08.00...

 

Klockan 09.00 hade Towe och Ninni smugit in till oss i soffan, Towe gjorde något på Ninni som överreagerade och började yla rakt ut... jag förökte få henne att sluta skrika men hon var på helt fel humör och några minuter senare så var både Lily och Theo vakna...

 

Jag klev upp ganska direkt och kokade gröt, bytte ännu en bajsblöja på Theo som uppenbarligen är dålig i magen men ändå inte lös, men det luktar surt och är vattnigt och mosigt... han kräktes även lite lite på golvet i köket men bara lite vatten i princip.

Sen under dagen har han bajsat 2-3 ggr till varav ena gången bara var en blötfis... vet inte alls om det är något magvirus han fått, lite feber tror jag att han hade i natt och han var lite rödflammig i blöjområdet...

 

Nu ikväll har de "peppar, peppar" sovit lugnt och jag hoppas att natten blir lugn för alla.

Sömnen som jag missade tog jag igen lite av mitt på dagen, lade mig och låg i ca 3 timmar men sov max hälften av tiden då det var tjafs och stök runtomkring stundvis, sånt smågnabb mellan syskonen bara för att retas lite...

 

Så nu innan klockan blir alltför sent så ska vi ta och fika lite och sen krypa ner i sängen, Casper gick precis och lade sig, Meja som vaknat och fick vara uppe en stund (hade lovat att hon fick vara uppe då de andra somnat men hon somnade en stund också innan hon kom upp och kissade, hon hjälpte mig med disken i köket och var med när jag packade väskan) gick också och lade sig nu, hon skulle få sova med Casper i natt.

 

I morgon är det måndag, men ingen skola förrän på tisdag, i morgon ska Casper till tandläkaren för återbesök och koll på sin framtand som han hade ont i över nyårshelgen, det var en varböld under tanden och nu ska även den rotfyllas precsi som den brevid. Tänderna skadades ju när han slog av dem för några år sen.

 

Temperaturen uta idag har varit över -20 grader, vi har dock varit inne då vissa fortfarande är snoriga + att det blev lite sömn för flera av oss i natt. Snö har det kommit mycket av också, Göran och casper var ut och skottade efter middagen och i morgon ska vi nog ta oss ut och leka en stund.

Det skulle/ kunde tydligen komma mer snö under natten så vi får väl se i morgon när vi vaknar 

 

Natt i natt

 

Bjuder på några bilder från senaste dagarna, en då Lilly äter hamburgare helt själv i bilen innan vi åker hem från stan, då när vi köpte Jonnas dator och sen en bild på en otroligt god gryta som min mamma kokat. Det är en persisk gryta som hon en gång i tiden fick receptet av från Afsaneh som brukade laga den och bjuda oss på när vi var små. Hon och Kamal är föräldrar till min jämnåriga vän Aida och hennes syskon Shima, Ali och Misha. De kom till Svenstavik som flyktingar (tror jag) när vi var små men flyttade innan 3:e klass till Örebro där de fortfarande bor. Sist jag träffade dem var sommarlovet mellan 8:an och 9:an tror jag. Saknar dem massor <3

 

Kött, massor av persilja, lite lök, selleri och lime. Mycket gott!

Nu ikväll har jag och Jonna kikat på film, kikade via min dator halvliggandes i soffan/sängen. 

Tycker det är så dåligt med filmer och program på tv:n på kvällerna nu och eftersom vi inte har telia längre där man hade tillgång till programbiblioteket så blir det ännu tråkigare... vi har pratat om att vi kanske ska testa netflix.

I alla fall så hitatde jag film via youtube, "30:e November" en 20 år gammal film som jag minns sen jag var yngre, orkade inte leta massor, den dök upp så vi såg den, många buskap och intryck som egentligen passar bra in nu när vi återigen har en "flyktingvåg" i samhället där det pratas mycket om det ena och det andra i samhället.

 

För övrigt idag så har vi ätit sen frukost, tagit hand och tvätt, lagat lite kläder, jag har plockat lite här och var men timmarna gick ganska snabbt och plötsligt var det dags för middag och sen nattning av barn.

 

Fick hem den nya ulltrikåsjalen härom dagen <3, idag köpte jag fintvättmedel anpassat för ull så jag kunde tvätta den. Nu hänger den på tork och jag lääängtar tills jag får använda den.

jag har som sagt inte packat någon väska än, känns ofattbart att det faktiskt inte är så länge kvar nu tills lillebror ska komma! Men jag ska ta tag i det där med att gör klart det sista någon dag så att jag känner mig helt redo och kan slappna av och bara vänta. 

 

Har heller inte hunnit testa min nya assistent ännu, köpte en Ankarsrum, har länge velat testa en och eftersom det bakas ganska mycket här hemma så är en extra egentligen inte en för mycket, har ju en Kenwood sen innan, den köpte jag för ganska många år sen och håller säkert många år till men den tar inte riktigt lika stora degar. Bakandet går iofs i perioder och än har jag som sagt inte testat den även fastän jag haft den hemma i över en vecka men jag måste hitta tiden och lusten, annars blir det inte lika roligt. Det börjar ju bli säsong för semlor snart.

 

Vad vi ska göra i morgon vet jag inte, kylan håller i sig ute och det har legat runt -20 mest hela dagen... men det finns ju ställen där det varit under -42 grader också de senaste dagarna och det är ju betydligt kallare!

 

Meja sover borta hos kompis i natt. Lillys förkylning verkar ha börjat gå över och Theos likaså, inget mer kräk för hans eller någon annans del heller. 

 

Nu är det dags att borsta tänderna och krypa ner under täcket så man hinner sova några timmar innan det är dags att ta tag i en ny dag.

 

Puss och god natt <3

Allt såg för övrigt jättebra ut. 

Sen gick vi vidare till MVC jag och Towe, jag vägde mig och håller mig fortfarande under 90kg men nästa gång lär jag ha klivit över 😜. 

Även här såg allt bra ut, magen växer och bebis ligger fint om än fortfarande högt. 

Innan vi åkte hem igen så åkte vi till stan och köpte en dator, egentligen var det Jonna som köpte fastän hon själv inte var med. 

Hann inte med så mycket mer än att sätta upp den idag men än så länge är hon nöjd. 

Idag är det hela 5 år sen vår älskade lilla Towe hade bråttom till världen, vi hann knappt ur ambulansen förrän hon var ute och detta innan vi ens kom till hissarna på sjukhuset, smidig förlossning tycker jag :).

I alla fall så är dagen kommen, hon som har längtat och väntat så länge på att fylla år, dock tyckte hon att det var lite för nära på efter julen för att få öppna mer presenter.

Presenterna från oss har inte kommit ännu, de har hon fått välja själv och kommer med posten vilken dag som helst men Tina & co var här idag och firade och då fick hon paket.

 

Vår alldelses egna lilla underbara Towe, vad vi älskar dig <3 

 

Vi har som sagt ägnat dagen åt firande idag, dock har det varit en dag som gått fort och långsamt på samma gång på något konstigt sätt...

Tina & co kom någon gång efter 13.00, ca 1 timma tidigare hade jag satte Lilly i vagnen framför filmen som Theo kikade på, skulle bara underhålla henne medan jag bortade tänderna och klädde på mig men hon somnade... så jag parkerade henne i lilla lekrummet så fick hon fortsätta sova, det var ju ändå sovtid.

 

Jag började med tårtan först när gästerna kommit (Tina med fam) och sen fick Towe dekorera under tiden som jag och Tina dukade fram det som skulle vara till marängswissen, Towe kunde inte bestämma sig för vad hon ville ha (tårta eller glass) så det fick bli båda.

 
 

Och jo förresten, både snön och kylan har kommit, först har det snöat senaste dagarna så det är helt vitt ute (efter att allt tinat bort och varit borta ett tag) och igår var det -20 grader och lite kallare, idag har vi haft ner emot -27... Brrr men friskt!

Idag var det äntligen dags för RUL (rutinultraljud), äntligen fick vi se vem som bor där inne i magen <3.

 

Jag har ju känt fosterrörelser sen länge och tänkt att jag skulle inte bli förvånad om jag skulle vara längre gånget än vad vi räknat ut efter senaste mensen och när vi kikade på skärmen så kändes det direkt att bebis var större än vad det brukar vara på rul.

 

Hon frågade om jag hade bokat en sen tid eller fått den så sen, jag sa att jag skrev in mig i vecka 16 och fick inte tiden förrän idag och nu är jag i vecka 20 sa jag... hon svarade med att hon trodde att jag var längre gånget än bara vecka 20 och det visade sig efter alla mätningar att jag är i vecka 22 (21+6).

I och med denna framflyttning så är nu bebisen som faktiskt är en lillebror beräknad till den 27 januari istället för 12 februari!!!

 

Casper var i stan med skolan idag och vi hämtade upp honom när de var klara för att åka tillbaka till skolan, vi hade tänkt att han kanske kunde passa Theo och Lilly när vi var inne på sjukhuset men det blev som så att Göran stannade med de två i bilen och Casper fick följa med in och uppleva sitt första ultraljud (tror det var första).

Casper var säker på att det skulle vara en tjej men jag fick känslan av att det var en pojke och efter en närmare titt så var det ingen tvekan om att det var en snopp där mellan benen.

 

Jag funderade först på om vi kanske skulle låta bli att kolla kön men det käns som att vi väljer det lite mer praktiska, fundera på namn, ta fram rätt kläder direkt och sen vill ju alla syskonen så klart veta så det kändes bäst, sen så var ju såklart vi också väldigt nyfikna :).

 

I alla fall så brukar ju jag ta den första magbilden i vecka 20 men eftersom det är lite för sent nu så tog jag en idag, vecka 22+6 vilket betyder att jag i morgon går in i vecka 23.

 

Nu är det hög tid att sova, skulle ta upp Ninni för att kissa och det var lite för sent, blött i hennes säng... Dusch och nybadad säng, hoppas hon somnar sött igen och sover hela natten. 

God natt. 

Idag har jag äntligen varit iväg till MVC och skrivit in mig hos barnmorskan, det betyder för den som inte redan vet att vi nu är gravida igen och väntar bebis nr 10!!! Om jag fick önska så skulle jag vilja att det är 2 bebisar som växer i min mage <3. Har alltid önskat mig tvillingar, varför kan jag inte riktigt svara på men har alltid drömt att få möjligheten att uppleva det, om min önskan någonsin slår in kan ingen svara på, det är bara att vänta och se.

 

Det var egentligen inget speciellt med denna inskrivning, kanske lite sen men det har varit lika med de senaste graviditeterna, jag är nu i vecka 16 och med Lilly skrev jag in mig ungefär i samma vecka.

Blodprover, urinprov och blodtryck togs och allt såg bra ut, frågor ställdes och besvarades och nu är det bara att vänta på att ett brev med tid för ultraljudsundersökning dimper ner i brevlådan :D

 

Vad det gäller magen så går det inte att dölja mitt tillstånd längre utan det är rätt uppenbart, men det blir ju så när musklerna i magen inte hunnit återhämta sig och jag heller inte gjort någon särskilld ansträngning för att påskynda det heller. Det blir som en balong, ju föer gånger man blåser upp den desto lättare blir det ;P

Min kropp kanske inte är vad jag helst av allt skulle önska utseendemässigt men jag är ändå stolt över den, det har burit 9 underbara barn och utan större krämpor dessutom och det skulle vara ganska konstigt om det inte hade lämnat sina spår. Brukar tänka att det kunde ha varit värre!

 

Som sagt så vet nog ganska många om det redan men för er som inte visste så vet ni också nu och vi är superglada!